På väg hem från skolan idag lyssnade jag på radion. Radioprataren hade någon form av interjuv med en kvinna som hade väldigt bra koll på kändisars liv(kändisvetare?). Interjuvn var minst 15 minuter lång och handlade om en bilolyca. Tiger Woods har tydligen krockat och då tror ni väl (om ni undgått denna tydligen jättestora nyhet) att golfstjärnan avled eller åtminstånde blev allvarligtallvarligt skadad efter som att det blivit sådan uppståndelse? Nejdå! Han blev visserligen medvetslös vid smällen men mår nu som en prins. Igen. Varför skriver jag då om detta? Jo, för att jag tycker att det är tragiskt och helt sjukt att man väljer att prata om en sådan här sak i radion. I en hel kvart. Helt seriöst disskuterarde de båda kvinnorna om denna singelolycka, visst det var lite intressant de första två minutrarna. Men sen blev jag mest irriterad.
Golfproffset krockar i sin svindyra sportbil, han skadar sig men mår bra och har både livet, familjen och karriären i behåll.
Samtidigt sväleter barn runt om i världen. Människor ligger inför döden i en plågsamma sjukdomar. Kvinnor och barn våldtas och misshandlas. Människor blir brutalt mördade pga av sin hudfärg. Amit, åtta år gammal får halva ansiktet bortskjutet när han går över en gata i sitt hemland då han råkar hamna mitt i en skottlossning. Ett spädbarn lämnas på en bänk i Tibet i hopp om att någon ska ta hand om det. Men det är inte ens värt att nämna. För Tiger Woods har faktiskt krockat och det är mycket visentligare att båda tala om och lyssna på. Tydligen.
Men, vem bryr sig om Amit och hans förstörda annsikte? Vem ska ta hand om det föräldrarlösa spädbarnet och ge det en framtid? När blev det såhär? När började vi lägga vår enerig på helt fel saker? Är det känslan av otillräcklighet som får oss att blunda för omvärlden och alla 'verkliga' problem?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaVärt att notera är dock att Tigers fru slog sönder rutan så att han krockade. Men det är inte det viktiga i detta inlägg. För övrigt tycker jag att inlägget är skrivet med stor briljans!
SvaraRaderaHAHA! Jag fick visserligen dra den komplimangen ur munnen på dig, men Tack jacob. Verkligen ;)
SvaraRaderai detta ögonblick bestämde jag att: ja du ska bli krönikör och kändis. för du kan skriva så att man blir berörd, och det är så bra!
SvaraRaderadu har så rätt i vad du skriver. jag får panik.
bra text, jag håller med jacob (!).
kram
Jag håller helt med dig! Ett golfproffs?! Visst, bilen för säkert 4 miljoner mosades , men han , han lever. Det skulle vara likadant om man berättade hur synd det var om bilen. Det är samma sak som att prata om när han krockade med sin bil, eller att han råkade bryta av sin golfklubba ?!Jag fattar inte !
SvaraRaderaNu ska jag inte bli med upprörd..
Puss på dig, bara för att du är bra på att skriva :)
Jättebra skrivit Louise. Och jag kan inte annat än hålla med dig. Vi lägger så stor energi på att få veta vad kändisarna sysslar med hit och dit, deras problem och allt skvaller. Tänk om alla kunde angagera sig lika mycket i världsproblemen som vi har, då hade världen inte varit lika orättvis som den är.
SvaraRaderaLouise. Vi måste ta ett allvarligt snack. Detta kan inte fortgå. Det är oacceptabelt. Två så smarta och intelligenta människor som vi kan inte fortsätta umgås. Vi kanske kommer påverka någon en dag och folk kanske inser att kändisarnas liv inte är så intressant, vad ska då denna mycket viktiga kändisvetare jobba med då? Vi kan ju inte göra någon arbetslös!
SvaraRaderaTACK så hilma mycket! Vad snälla ni är, jag blir jätte gald! Och Lovisa du är ju ett kapitell för sig.. :P KRAM!
SvaraRadera